Jag hade hört att man kunde säga vad som helst under en förlossning och förberett maken på att inte lyssna så noga. Missade dock att varsko barnmorskan och frågade lugnt i slutet av den aktiva fasen: Om man föder tvillingar vid tidsomställningen till normaltid och ettan kommer 02:50 och tvåan en kvart senare … Vem räknas då som äldst?
Hennes svar? Oj… äh, det har jag ingen aning om. Jag gissar att hon tänkte O…kej, då drar vi ner på smärtlindringen för sen gjorde det väldigt mycket mer ont.
Hej Anna och Andreas! Så underbart med dessa små liv. Roligt att du delar med dig. Jag ska försöka läsa så och hänga med så mycket jag hinner. Roligt det där med förväntningarna på kommunikationen mellan dig som föder och alla runt omkring. Själv blev jag förvandlad till en nudist då jag efter att ha fått av mig alla vanliga kläder, mitt i en värk, blev frågad av en sjuksköterska om jag ville ta på mig en sån där sjukhussärk. NEJ! blev svaret och sen fick de först skyla mig efter att Nathalie var född. Hur man totalt inte bryr sig om nånting, haha, stackars sjukhuspersonal som måste stå ut med oss.
Vad roligt att du också läser! Sjukhusrock fick jag på mig men behöll – i rak motsats till dig då – en behåtopp under vilket upptäcktes mitt under ryggbedövningen …
Vart ar dessa foton da?
Pingback: Det där med tid | Delade tankar