Ibland brister ens bubbla hur gärna man än vill bo kvar i den. Omvärlden knackar på och bubblor är både skimrande och sköra.

Och ibland uppstår samtidigt nya bubblor någon annanstans. Några rader i mobilen. Hinner läsa fyra ord innan tårarna rinner. En väldigt god vän har blivit mamma. Alva och Elliot snor runt på golvet och undrar varför deras lunch dröjer medan jag ler och gråter och gråter och ler och försöker hitta de där orden som är gigantiska nog för att få omsluta mitt grattis.