Att flytta – del 1

Tomt vardagsrumIgår bar det av till nytt boende. Jag är 34 år och det känns som att jag flyttade hemifrån. Vi flyttade nämligen ganska ofta när jag växte upp. Som kortast 15 hus (jag rullade dit mitt nattduksbord på hjul) och som snabbast efter ett halvår (mammas allergiske man passade så där i ett radhus där den föregående ägaren haft hundsalong i badrummet). De tio år som jag och Andreas nu har bott vid Mariatorget är faktiskt en fördubbling av mitt tidigare boenderekord. Så jag sa tack till varje rum för sig. Och till den färgglada ytterdörren … Och fotograferade utsikten från vardagsrummet. Det var långt ifrån alla år som var bra. Men det var en vacker inramning.


3 reaktion på “Att flytta – del 1

  1. Förhoppningsvis blir nya boendet fyllt med massor av lycka. Väldigt mycket tyder ju på det ;) Men att flytta är verkligen alltid en sorgeprocess i sig ändå <3 kram

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Följande HTML-taggar och attribut är tillåtna: <a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <strike> <strong>