Andreas inlägg: Mitt nya träningssällskap

Alva är ledsen. Eller trött. Eller har magknip. Något är det i alla fall som gör att hon gråter och inte kan somna. Ätit har hon nyligen gjort så det är inte hunger. Tror jag. Hon kanske bara vill bli upplyft och omhållen, men inte heller det hjälper. Prova att gunga henne, säger Anna, varpå jag försiktigt börjar vagga henne i min famn. Tror det är bättre om hela du rör på dig, föreslår Anna, och jag börjar smågunga hela mig. Går väl sådär, tills jag får den briljanta idén att gå all in och kombinera trösten med lite träning. Sagt och gjort – 75 benböj med 3,5-kilos vikt senare sover Alva gott. Om det är tack vare den vaggande rörelsen eller min ökade puls förtäljer inte historien.

/Andreas

Alva sover (2/12 2012)

10 reaktion på “Andreas inlägg: Mitt nya träningssällskap

  1. Nu likställer inte jag Alva med en hund, bara så du vet det först, men ibland rekomenderas det att när en precis har hämtat valp, ha en tickande klocka i dess korg för att de påminner om mammans hjärtslag (inte för att jag tror att en hund inte märker skillnad mellan ett tickljud exakt på sekunden och ett naturligt hjärtljud, men det är en annan historia). Så att öka pulsen utan att bli stressad är säkert jättebra för en litens trygghet :) och effektivt sätt att få träning ;)
    //nyvaken Sara (alltså förmodligen inte alls speciellt tydlig med vad hon försökte få fram)

    • Trots din nyvakenhet är jag med på vad du försöker säga. Och håller med om att det nog förhåller sig så. Några fler tröstlösa nätter så är jag i grym form till marathon nästa år :)

  2. Men alltså, det är bara du som kan komma på något sånt… Och lyckas med det!

    Jag som tänkte berätta om min löp/promenadrunda på mossen genom flera decimeter-hög snö men jag tror jag spar den..

    Hälsa syster att dina gästinlägg är varmt välkomna, ni ger olika sidor av saken och det är väldigt tacksamt som ”på-håll-betraktare” att få höra flera sidor av mina fadderbarns liv :-)

    • Ja va fan, har man inte tid att komma ut på decimeterhög-snö-löprunda så gäller det att passa på med uppbyggnadsträning när tillfälle ges … Hur gick det med snölöpningen?

  3. Oh, förresten Andreas. Du som är hus-fotografen. Hemma i Stockholm har jag ett nästan färdigt porträtt på Alva, men jag skulle verkligen behöva ett lika nära porträtt på Elliot. Den bilden Anna skickade på Alva var HELT perfekt som teckningsunderlag. Förlåt att tecknandet dröjer lite, jag har extrem-mycket plugg just nu så jag hinner lite dåligt, men jag tror Elliot kan vara en bra avkoppling för mig ;)

Lämna ett svar till Sara Brännholm Avbryt svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Följande HTML-taggar och attribut är tillåtna: <a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <strike> <strong>